Utsikt från köksfönstret. Så är det att bo vid Svindersvik. Ständigt detta påfrestande djurliv.

de är dummare. Så uttryckte sig en av dåtidens fixstjärnor på den svenska underhållningsfronten. Stickan Andersson ansåg detta.

Vän av ordning kan inte annat än att hålla med. Devisen stämmer om svenskarna går på skriverierna i framförallt kvällspressen där det nästan dagligen skrivs något negativt om socialdemokraterna. Enligt kvällspressen är allt som socialdemokraterna gör och står för fel. Då och då kan en inlindad kritisk åsikt om det religiösa partiet eller bönbdernas parti dyka upp, mer sällan om de påstått liberala. Aldrig något negativt om själva högerpartiet.

Jag tror inte på Stickan Anderssons devis, hur är det med dig?

Bilden har inte någon anknytning till artiklarna i SvD

Den i många ögon väl ansedda dagstidningen Svenska Dagbladet (SvD) har under 4 tillfällen skrivit om offentligt klotter som om det skulle vara en hotad konstform.

Personerna som står som skribenter av artiklarna är Tobias Brandell och Kolbjörn Guwallius.

Den 9 november har artikeln rubriken “Väktare bröt mot lagen.” Väktare skall ha agerat lagstridigt. Inte ett ord om att klottrarna har agerat lagstridigt. I sammanhanget diskuterades yttrandefrihet med Art of the streets.

Den 14 november är artikelns rubrik “Väktare vittnar om lagöverträdelser.” Artikeln är illustread med en bild av en klottrad vägg samt en person som inte verkar vilja vara med på bild. Artikeln hävdar med en dåres envishet att brott har begåtts av väktare. Inte heller i denna artikel nämns något om ett eventuellt brott av de förföljda klottrarna.

Den 15 november är rubriken “En strategi som havererat.” Artikeln hävdar att vaktbolag inte skall sätta sig över lagen utan har skyldighet att förhindra brott.

Som varande vanlig medborgare undrar jag om lagbrott endast utförs av avlönade väktare och att de förfördelade klottrande ungdomsbrottslingarna verkligen skall hållas om ryggen av skribenter sådana som Tobias Brandell och Kolbjörn Guwallius?

Är dessa artiklar ett uttryck av SvDs syn på nedskräpningen av det offentliga rummet?

Op-ed Göran Skytte KOLUMN

Nej jag känner inget “sosse-hat”!

Prat…prat…prat…prat, sedan kommer slutklämmen >>>
“För övrigt, sade jag tyst för mig själv, tror jag att vänsterns ”borgarhat” är mycket större än högerns ”sossehat”.

Hela kolumnen i SvD:
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/nej-jag-kanner-inget-sosse-hat_6594028.svd

Normala tidningsläsare kan nog motsäga hans synpunkt med att mena, högerns “sossehat” är i jämförelse gigantiskt. Balanserade läsare minns med rysningar högerns “Palmehat”.

  VÄDJADE FÖRGÄVES Jill Söderberg, 22, ringde SOS i Sundsvall och vädjade om hjälp tre gånger. Hennes tal var långsamt och sluddrigt, hon flämtade och klagade på smärtor – men fick ingen ambulans. Till slut dog hon av andningsstillestånd i sin lägenhet. Enligt SOS Alarm har operatören agerat helt korrekt.
Aftonbladets artikel i sin helhet, med kommentarer:

Från Kajsa Kavat till Lotta på Bråkmakargatan tycker centeranhängarna är ett jublande steg. Ja vi får väl se. Annie Lööf som är ny ledare för församlingen uttalade sig:
Hon tackade efter valet alla sina föregångare som beträtt C-tronen under de drygt hundra år som partiet funnits. Bland annat Maud Olofsson hyllades. Läs mer om detta.

Partiet har kanske funnits i dryga 100 år men hette till 1957 Bondeförbundet med därtill hörande ideologi.

Diskussionens vågår har gått höga. Inte i svensk massmedia, kvällstidningarna har i stort sett tigit som muren. Någon enstaka kvinnlig kolumnist har tagit sig för att desinformera för övrigt, tystnad. Men i diskussionsforumet F——– har det skrivits närmare tretusen (3.000) sidor där ämnet Julian Assange har stötts och blötts. Mycket är upprepningar och en hel del är rent dravel, men mycket är högklassig undersökande journalisik.

Idag har en ny bok, citat från Expressen, givits ut i Storbrittannien.
När boken “Julian Assange: The unauthorised autobiography” släpps i Storbritannien i dag kommer hans version om vad som hände med kvinnorna i Sverige fram.
Tidningen The Independent publicerar utdrag ur boken, där Assange beskriver mötena med kvinnorna - och hävdar att han blev varnad för att USA ville lura honom i en fälla.

Kvinnorna Anna och Sofia kan nog betraktas som något opålitliga sanningsvittnen. Bilden visar Assange på ABF Sveavägen och pixlad Sofia. Anna vill inte vara med på bild.

Här är artikeln i The Independent.

Artikeln i Expressen.
Du som vill kan nog bilda dig en uppfattning om vad som skett efter lite luskande.

Utåt sett har regeringen med Fredrik Reinfeldt (M) i spetsen hyllat den svenska modellen med anställningstrygghet och turordningsregler. När 33 personer sades upp i regeringskansliet var de orden inte mycket värda.
Detta framställdes i Uppdrag Granskning

Regeringen Reinfeld har frångått den, som de kallar den heliga principen, -sist in, först ut- vid avskedandet av 33 medarbetare på regeringskansliet. Holy Reinfeldt!

Läs hela artikeln och se programmet i SVTPlay

Se på högerpartiets historia:
http://www.youtube.com/embed/O8VW2YQJhhE

I dagens DN Kulturen sid 12 brer en grafittimålare ut sig och ondgör sig över samhällets “nolltolerans och konfrontation” gentemot grafitti. Det första man måste beluta sig för är vad som är vad. Grafitti på rätt plats kan vara dekorativt medan klotter alltid är just klotter.

Grafitti skattas högt bland anhängarna av denna “konstform”. De som inte är anhängare ser på grafitti som på en tavla av en “hötorgskonstnär”, föga upphetsande, med några få undantag.

Klotter å andra sidan anses vara just det det heter. “klotter, kludd, skadegörelse”!

GRAFITTI

KLOTTER

GRAFITTI Stockholms äldsta, innan ordet grafitti fanns

KLOTTER

Hur skall vi bli av med dessa klottrande marodörer? Diskussionens vågor går höga huruvida det skall finnas “legala klotterväggar”. Idioti! Grafittimålarna får väl ägna sig åt att spraya på de väggar de får tillstånd att måla. Inte var som helst på husväggar, murar och inte heller i naturen.

Klotter skall ALDRIG accepteras!

Det är nog många med mej, som förundras över det jamaicanska löparundret. För ett antal år sedan förundrades många över Marion Jones fantastiska framgångar.

Någon framstående idrottsman lär ha sagt: “Alla i en VM- eller OS-final i löpning på sprinterdistans ÄR DOPADE!” Även i Sverige förekommer det doping. Minns Linda Haglund och Ludmila Engquist.

Vad skall man tro? Hur är det med dessa gossar?